11 februari 2008

Fri vilja

Problemet om fri vilja och determinism är kanske det genom tiderna mest omdebatterade filosofiska spörsmålet. Filosofiprofessorn Robert Kane skriver att:

The problem of free will arises when humans reach a certain higher stage of self-consciousness about how profoundly the world may influence their behaviour in ways of which they were unaware.

Människor blir helt enkelt medvetna om processer [utanför dem själva] som påverkar deras handlingar i olika riktningar. Några exempel på sådana "påverkare" kan tänkas vara:


  • Genuppsättning - Har jag ett hett temperament är sannolikheten större att jag någon gång hamnar i ett krogslagsmål jämfört med en person som har ett lugnare temperament.

  • Tidigare erfarenheter - Allt jag tidigare har erfarit finns med i mitt "bagage" på så sätt att dessa tidigare erfarenheter vägleder mig vid aktuella och framtida handlingar och tankar. Med Bourdieus terminologi kallas detta bagage för 'Habitus' (förkroppsligade erfarenheter)

  • Mikro- och makrostrukturer - Strukturer i en vänkrets (gillande av specifik musikgenre) påverkar mina val av nedladdade låtar på nätet, samhälleliga strukturer möjliggör och begränsar mig i exempelvis yrkesinriktning.


Har vi någon fri vilja? I den delikata filosofiska diskursen finns det enligt min ringa mening ett flertal intressanta diskussioner i anslutning till problemet med fri vilja. Dels har vi ett tungviktarmöte mellan determinister (alla skeenden är determinerade i "orsak-verkan-processer") och indeterminister (slumpen existerar, allt är inte determinerat), dels ett mellan kompatibilister (den fria viljan är kompatibel med determinism) och inkompatibilister (den fria viljan är inkompatibel med determinism). Ytterligare en intressant infallsvinkel finner vi i anslutning till etiken. Debatten här handlar om huruvida vi har moraliskt ansvar givet hur saker och ting ligger till i de första två diskussionerna. Här omnämns ofta The Principle of Alternative Possibilities vilken hävdar att om vi inte har några alternativ när vi genomför en handling så förtjänar vi varken beröm eller klander för denna handling. Förtjänar vi inte klander så bör kanske fängelserna avskaffas? Njae.. Man kan tänka sig att fängelsernas blotta existens inverkar (i tidigare nämnd mening) på människors handlande (utan att de är överdrivet medvetna om detta) och att detta bidrar till ett mer önskvärt samhälle. Detta förutsätter givetvis att fängelserna verkar avskräckande samt att de förhoppningsvis rehabiliterar de intagna. Det sistnämnda är dock tveksamt.

En konstig (och populär) position att ansluta sig till är kompatibilismen. Kompatibilismen hävdar att den fria viljan är kompatibel med determinismen. Kan vi verkligen ha en fri vilja om allt följer givna lagar? Om du inte kunde ha valt mellan ett äpple och ett päron i affären eftersom det var förutbestämt att du skulle köpa ett äpple, hur kan du då sägas ha någon fri vilja? Det vanligaste svaret på denna fråga är helt enkelt att om du hade velat köpa ett päron, så skulle du ha köpt ett päron. Jag tror dock inte att inkompatibilister och kompatibilister talar om exakt samma sak här. De missar varandra, eller för att använda Habermas, det föreligger inte tillräckligt mycket överlappning i deras respektive föreställningar om problemet (de härleder inte sina uppfattningar ur tillräckligt liknande omständigheter).

Slutligen, personligen lutar jag mig åt att vi rent konceptuellt inte har någon fri vilja. Om determinismen stämmer så har vi ingen fri vilja och därmed förtjänar vi varken beröm eller klander. Men om nu slumpen existerar och determinismen är falsk, så verkar detta ändå leda till att vi inte har någon fri vilja - slumpen kan inte vara viljestyrd. Det som räddas är att allt inte är förutbestämt. Om vi nu trots allt har en slags fri vilja borde den vara relativt begränsad. Vi kanske kan välja mellan äpplen och päron på närbutiken (men detta är nog tveksamt).

Lästips:

- The Oxford Handbook of Free Will av Robert Kane

- Om Pierre Bourdieu och vanans makt av Oskar Hill Cedergran: http://www.uppsatser.se/uppsats/85b036a4ad/



Inga kommentarer: