1. Hon hade orangea solglasögon på ett bokomslag.
2. Hon anser att diktaturer är förhatliga per definition.
När det gäller 1 undrar vi givetvis hur hon tänkte. I Filip Hammars och Fredrik Wikinssons 100 höjdare redogörs följande:
Redan när Liza Marklund romandebuterade med Sprängaren hade hon stake nog att sätta sig själv på omslaget, med svallande hår i en gulkolorerad omgivning. Det fortsatte på samma sätt med Studio sex, Den röda vargen och Prime time. Och här måste vi stanna upp. Om vi för en sekund ägnar oss åt att ta Liza Marklunds omslag på allvar, så märker vi genast att Prime time skiljer sig från de andra böckerna på en punkt: Liza Marklund bär solglasögon på omslaget. Hon bär dessutom något så ovanligt som orangea solglasögon.
Deras spekulationer kring förklaringen till detta faktum handlar om att Liza:
- Vill uttrycka kändisskap och exklusivitet
- Vill flasha med dessa designbrillor
-Var stressad
-Är nyrik och saknar stil
När det gäller 2 så kan jag säga att hon uttryckte detta i Svt någon gång under hösten. Som vän av partikularism hävdar jag att hon har fel. En diktatur kan i vissa fall vara önskvärd - om landet är förfallet, diktatorn förnuftig, en rimlig plan finns och att diktatorn tänker retirera när planen har realiserats.
2 kommentarer:
Jag håller med Liza Marklund om att diktatorer är förkastliga per definition i praktiken. Rent hypotetiskt kan man tänka sig ditt scenario (även om det kan vara på sin plats att definiera "förfall", "förnuftighet" och "rimlighet") samtidigt som det förutsätter att en del maktpolitiskhistoriska lagar sätts ur spel, varför det hela kanske blir väl hypotetiskt och på gränsen till "randanmärkeri"? Men är man partikularist är det väl det randanmärkningsvärda undantaget men ofta måste luta sig emot :)
I och för sig när du skräddarsyr så där. Om jag tillåts fortsätta i enlighet:Definitioner är la teoretiska?
Skicka en kommentar